lildavethompson.com

Det är synd att Malin har flyttat från hennes förra villa. Hon hade en liten stuga på trädgården där hon bodde och varje gång hon hade folk som sov över brukade vi sova där i stugan. Det var jättemysigt och den var faktiskt ganska stor. Den hade en egen toalett och ett litet kök som man kunde använda, så den blev som en liten lägenhet. Om man gick bakom villan så kunde man ta ett bad i deras jacuzzi. Den var på deras altan och det fanns tak över jacuzzin så man kunde bara även fast det regnade. Det är höjden av mysighet att bada när det regnar. Badet är varmt medan det är kallt utanför. Kroppen blir så uppfriskad av det och man blir inte seg och trött. Jag blir snarare pigg och får energi till att göra andra saker.

Jag har märkt att jag har blivit väldigt grining och irriterad på senaste tiden och man kan nästan tro att jag har klimakteriebesvär eller något liknande för jag blir irriterad för ingenting och det är väldigt jobbigt på jobbet för där måste man ju hålla skenet upp liksom och det går ju inte bara att gå därifrån när man känner att man håller på och få ett utbrott så man får liksom sitta och kämpa emot och låtsas vara på bra humör och det är väldigt obehagligt att vara i den situationen måste jag säga och ibland känner jag bara för att åka hem men det kan jag ju inte göra för jag behöver ju pengar till att betala hyran med och sen så vill man ju ha lite trevligt ibland också och det är ju inte gratis så då måste jag ju ha pengar och därför måste jag jobba.

Jag har av någon anledning alltid haft ganska så konkreta och fasta idébilder av allting som rör mig själv och min framtid. Något som är och har varit ganska bra och givande på det stora hela antar jag. På senare tid har det dock alltmer känts som att jag står på betydligt mer porös mark och som om jag till och med håller på att förlora fotfästet helt och hållet. Inga av mina intressen ser liksom ut att hålla sig. Exempelvis så har jag nästan helt tappat intresset för och den estetiska tillfredställelse jag vanligtvis får av smycken och attiraljer av guld. Därför har jag nu fattat beslutet att avveckla alla mina innehav av just denna karaktär och sälja hel rasket till Smsguld ab . Det är det enda vettiga jag kan ta mig för i nuläget som jag ser på saken. Dessutom kan det också betyda ett högst välkommet tillskott till hushållskassan. Men jag hade knappast kunnat föreställa mig en sådan sak för bara några få månader sedan. Märkligt egentligen, det där.

Jag får nog börjar gå runt med lite kontanter i fickan hädan efter för det är nämligen så att jag har upptäckt att det finns en kiosk på väg hem från jobbet som säljer burgare och det är något som jag uppskattar efter en hård arbetsdag men problemet är att man inte kan betala med kort för de har inte ens en kortterminal och jag går vanligtvis inte runt med en massa kontanter i fickan så jag måste nog börja göra det för man vet ju aldrig när man blir sugen på en burgare på väg hem från jobbet. Men jag måste ändå säga att jag tycker att det är lite dåligt att de inte har någon kortterminal för det är ju ändå 2012 och det är ändå en kiosk mitt i city så de borde verkligen tänka över det hela för man måste ju hänga med i utvecklingen för annars kommer man inte långt.

Nu börjar jag bli riktigt sur på min granne alltså för han tycks inte visa några tecken på hänsyn trots att jag har sagt till att det är väldigt störande när han tittar på tv med så hög volym och jag har försökt vara snäll och tipsat om ljudisolerande undertak och grejer men han bryr sig inte det minsta verkar det som så nu är det krig och jag ska se till så att han blir vräkt och de här skulle nog kunna bli ett bra avsnitt av grannfejden för jag tänker inte ge mig i första taget och jag tänker inte flytta bara för hans skulle för jag trivs väldigt bra där jag bor nu förutom den här grannen då så klart men det ska bli ändring på det nu. Han måste lära sig att ta hänsyn till sina grannar och jag är en bra lärare.

Jag var och hälsade på en kompis till mig när hon var på jobbet och hon jobbar som läkare så det var ju väldigt spännande att se hur hon hade det på jobbet måste jag säga och jag fick se en hjärtstartare bland annat och det var ju väldigt intressant måste jag säga och det tyckte jag var väldigt spännande om jag ska vara helt ärlig men det är ju lite läskigt också på samma gång och jag skulle nog aldrig kunna jobba som läkare även om man får mycket betalt. Det måste ju vara väldigt läskigt att jobba som kirurg till exempel och hålla på och operera folk och det skulle jag aldrig klara av och jag förstår inte hur andra kan jobba med det. Visst man tjänar antagligen väldigt bra med pengar men det är ändå inget som lockar mig direkt så det spelar ingen roll hur mycket pengar man får.

Jag har på senare tid byggt upp ett allt intensivare intresse för guld . Det är på alla sätt oklart varför egentligen. Men det spelar inte någon större roll längre jag vill ha guld. Till varje pris oavsett hur högt. Främst har jag blivit intresserad av att utveckla mina kunskaper i alkemi, ni vet det där bortglömda vetenskapen i hur man gör guld av vanligt förekommande material. Det skulle jag verkligen vilja behärska även om det inte faktiskt funkar. Bara för att liksom, det känner jag verkligen. Ibland är det värt att kämpa för en sak även om det inte leder till något konkret. Jag har gett mig in på många sådana företag i mina dagar. Ska sanningen fram så är nog det mesta göra ganska meningslöst, det går liksom inte att bortse ifrån. Det tycker jag absolut inte. Inte på något går det, den saken är liksom oerhört klar utan någon som helst tvekan.